ETC sprider falska påståenden om invandringens effekter - del 1

Igår släppte tidningen ETC en stor bilaga med titeln “Vad varje människa bör känna till om invandring, flyktingar och rasisternas lögner”. Bilagan innehåller tyvärr många felaktiga resonemang vilket gör att slutsatserna helt enkelt inte håller.

Här följer en sammanfattning över de brister jag hittat.

Sida 2

ETCs påstående: Det påstås att Sverige är ett annorlunda land som tagit emot fler människor födda i andra länder än andra. Det är inte sant.

ETC hänvisar inte till vem som påstår detta eller i vilken kontext detta påstående finns. En debattör kan plocka ett påstående ur sitt sammanhang eller ta ett udda fall och argumentera mot det. På så sett kan debattören konstruera en retorisk halmgubbe som hen argumenterar emot. Denna typ av argumentation är dock inte saklig. Vill ETC bedriva saklig argumentation bör de därför hänvisa till källan för de påståenden som de argumenterar emot.

ETCs påstående: Idag är arbetslösheten högre i Finland än i Sverige, trots skillnaden i antalet invandrare och samtidigt har Finland ett lika stort rasistiskt parti som Sverige. Samband mellan invandring och olika problem i två grannländer verkar alltså svårt att finna.

Ska man jämföra två länder så måste man justera för alla andra faktorer som påverkar resultatet. I detta fall måste man exempelvis justera för hur eurokrisen har drabbat Finland i mycket större utsträckning än den drabbat Sverige.

ETCs påstående: Om rasisters argument stämmer borde det vara lätt att se stora skillnader i utveckling beroende på hur många som kommer från andra länder.
Så låt oss gå igenom några klassiska politiska områden och se om hög invandring betyder en sämre utveckling än en låg invandring.

Det resonemanget håller inte. Effekterna av invandring beror på fler faktorer än antalet invandrare, det beror även på vilka färdigheter invandrare för med sig samt hur arbetsmarknaden ser ut i mottagarlandet. Ska arbetslöshet och tillväxt granskas så måste man även justera för konjunkturläge och andra faktorer.

Sida 5-13

På sidorna 5-13 presenterar ETC en mängd felaktiga slutsatser:

  • Det är falskt att påstå att ökad invandring begränsar tillväxten.
  • Det är falskt att påstå att ökad invandring ger högre arbetslöshet.
  • Det är falskt att påstå att ökad invandring begränsar reallöneökningarna.
  • Det är falskt att påstå att ökad invandring ger större inkomstklyftor.
  • Det är falskt att påstå att ökad invandring ger ökade budgetproblem.
  • Det är falskt att påstå att ökad invandring ger den offentliga sektorn en sämre ställning.
  • Det är falskt att skylla skolans problem på invandring.
  • Det är falskt att påstå att ökad invandring ökar otryggheten.
  • Det är uppenbarligen falskt att påstå att ökad invandring ger mindre livstillfredställelse. Det verkar vara tvärtom. I länder med hög andel utlandsfödda är livstillfredställelsen högre.
  • Det är falskt att påstå att ökad invandring innebär sämre jämställdhet.

Alla dessa slutsatser bygger på det logiskt felslutet cum hoc ergo propter hoc dvs att korrelation innebär kausalitet. Förutom detta så saknas det justeringar för alla andra faktorer som kan påverka i de olika fall ETC tittar på. Exempelvis kan ett land ha låg arbetslöshet pga innovativa företag samtidigt som invandringen leder till något högre arbetslöshet. Ett sådant fall upptäcks inte i den undermåliga jämförelse som ETC gör.

Slutsatserna bygger även ett felslut i form av en felaktig generalisering. Invandring kan bidra till till negativa effekter i ett enskilt land samtidigt som det bidrar till positiva effekter i andra länder i samma grupp. Genom att gruppera länder syns inte längre de negativa effekterna i det enskilda landet.

Flera punkter står även i strid med en av migrationsforskningens viktigare slutsatser: effekterna av invandring varierar mellan tid och plats. Effekterna av migration i ett land eller under en tidsperiod kan därför inte användas empiriskt för att påvisa effekterna i ett annat land eller under en annan tidsperiod. I vissa fall medför invandringen positiva effekter, i andra fall medför den negativa effekter. Vill man veta hur invandringen påverkar Sverige så kan det endast avgöras genom att man granskar Sverige. Att titta på effekterna i andra länder kan endast användas som grund för hypoteser.

Jag tänker även i detalj bemöta några av de felaktiga slutsatserna ovan.

ETCs påstående: Det är falskt att påstå att ökad invandring begränsar reallöneökningarna.

Även om detta påstående stämmer (vilket det inte nödvändigtvis gör) kan olika samhällsgrupper drabbas på olika sätt. Exempelvis visar forskning från Storbritannien (se längre ned) att invandring har en negativ effekt på de lågavlönades löner.

ETC påstående: Det är falskt att påstå att ökad invandring ger större inkomstklyftor.

Invandring kan mycket väl leda till större inkomstklyftor. Forskning från Storbritannien visar att invandringen bidragit till högre löner för medel- och högavlönade men lägre löner till lågavlönade. Migrationsobservatoriet i Oxford skriver följande:

UK studies find that immigration has small impact on average wages but more significant impacts along the wage distribution: low-waged workers lose while medium and high-paid workers gain.

Den sammantagna effekten är därmed ökade inkomstklyftor. Hur vida detta gäller i Sverige finns det ingen forskning kring men det visar att ETCs påstående är falskt.

ETCs påstående: Det är falskt att skylla skolans problem på invandring.

Skolans problem kan inte förklaras av invandringen men däremot är invandringen en bidragande orsak till de sämre skolresultaten.

Fortsättning följer...